söndag 7 november 2010

En mus i vårt hus


Isolering bör sitta inne i väggen tycker vi. Inte ligga utspritt på hela golvet.


En vit soffa bör få vara vit. Inte full med små konstiga gula fläckar och små avlånga bruna pluttar.

Det var bara att konstatera för ett par veckor sedan att mössen hade kommit. Och det var nog inte bara en mus i vårt hus, utan en hel klan. Råttgift inköptes och lades ut på strategiska ställen och elektriska musskrämmare pluggades in i eluttaget. Den här helgen var vi ute i huset och det verkade nog som om det inte var lika många längre. Inte lika många spår. Men däremot... när badrumsmannen öppnade dörren till det lilla utrymmet under trappan där varmvattenberedaren och vattenpumpen bor låg det en liten mus därinne på golvet. Helt stilla.
- Han är nog livrädd stackaren, skrattade badrumsmannen och stängde igen dörren snabbt för att inte musen skulle springa ut i hallen.
En halvtimme senare gläntade vi på dörren igen. Musen låg kvar. I exakt samma ställning. Jävligt rädd mus. Eller? Vänta lite nu? Jävligt DÖD mus? Levande möss inne är rätt äckligt, men en död mus inne är vråläckligt. Paniken var stor och diksussionens vågor gick höga om vem som egentligen hade lovat att vara modig och ta hand om döa möss. Med hjälp av en tidning som vi slängde över musen så att vi kunde låtsas att den inte fanns, en spade och en räfsa fick vi till slut ut den. RYSligt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar