Vårfröjd

Det är vår första vår i huset och därför är det med stor spänning vi undersöker allt som händer i trädgården.

Syrénen har fina blad. Undrar vilka färger vi har? Kanske är alla samma?

Hela trädgården är full med vitsippstuvor.

I och runt rabatten vid lönnen mitt framför huset är det alldeles blått av scilla.

Påskliljor växer lite här och var, de är små men naggande goda.

På bara några dagar blev björkarna där hängmattan hänger ljust gröna mot vårhimlen. Det går så fort! Överallt växer mer eller mindre okända saker och vi längtar efter nästa besök i huset för att se vad har hänt!

Småfix

Inte världens bästa bild men vi hittade ett enormt getingbo på övervåningen när vi lyfte bort en skiva för att undersöka om vi hade fuktproblem vid en ventil. Det getingboet är nu borttaget och ligger i en säck på tippen. Mycket bättre ställe för ett getingbo enligt oss.

Mamma har börjat riva gamla tapeter i Undantaget. Hon har himla kul där hon står med sin osthyvel (!) och skrapar. Äntligen varmt och torrt nog för att sätta igång med lilla huset.

Hängmattan är upphängd och provlegad. Underbart om än lite kallt än så länge. Men med ett par yllesockar och en stor filt låg man som en varm, blå kåldolme och gungade!

Några oväntade fynd gjordes i trädgården när vi krattade undan de värsta grenarna och största lövhögarna.

Undrar om tänderna ovanför hör ihop med nappen?

Rosen har blivit lite lägre. Ganska mycket lägre faktiskt. Den var så himla hög och mådde inget vidare. Ungefär tre meter upp i luften fanns lite blad, men annars var det bara en massa kala pinnar. Kanske kan den få ett nytt, lite lägre och vackrare liv?

Det här vet vi inte riktigt vad det är, men det är i alla fall mycket mindre av den nu. Den består av en massa pinnar och de som finns kvar har fina knoppar och ser ut att må bra. Vi har tagit bort ett oräkneligt antal döda pinnar, hoppas att det var rätt.

Och så har vi påskpyntat, både inne och ute.

Vårtjut!

Snön har smält undan med rasande fart sedan vi sist var i vårt gamla hus. Helt borta är den inte, men det är mer bara fläckar än snöiga. Trots att den utlovade solen lyste med sin frånvaro njöt vi av förändringarna. Trädgården var full med fåglar och här och där sågs små tecken på annalkande vårblommor.

Som små vassa sprut skjuter de upp ur jorden och spetsar brutalt alla gamla löv som ligger i deras väg. De här små gröna stråna hör till de lökar vi satte på kullen runt pumpen sent i höstas.

De här små, små blommorna har vi hittat på några ställen i trädgården. Vi har ingen aning om vad det är, men de är hemskt söta när man tittar nära på dem. De ser ut som små mörkröda rosor där de ligger gömda i det torra fjolårsgräset.

Ja, gräset ja... Inte är det mycket gräs på sina ställen. Mest mossa. Bra tycker vi. Mjukt och skönt att gå på, alltid grön och behöver inte klippas så ofta...

Snart är våren här!

Vi var ute med sparken. Det var förmodligen sista sparkturen för i år.

På sina ställen var det lättare att bära sparken. Ännu lättare hade det varit om ens kära familj inte passade på att kasta snöboll på en när man hade båda händerna upptagna.

Snöbollar kan också bli så här vackra. Det var riktigt fin kramsnö hela veckan.

Den stora eken som plnterades av Karl på 1870-talet sträcker sin kala grenar mot våsolen. Snart, snart ska vi få se den och alla de andra träden och buskarna få små gröna blad. Snart är det dags för trädgården att vakna, en trädgård vi vet mycket lite om. Vi ser fram emot den första våren med spänning!