Och vad hittar man där?

Idag var vi på besök hos ett par grannar och tittade på deras hus. Och vad hittade vi där? Jo, ett par fantastiskt fina garderobsdörrar. Och var kommer de ifrån tro? Jo, från vårt hus! De hade stått i ladan för en himla massa år sedan och grannarna hade fått dem eftersom de ju ändå bara stod där. Synd att de inte står kvar...

En glad överraskning!

I lilla huset, som vi har döpt till Undantaget, visste vi inte riktigt vad vi skulle hitta när vi rev ner de gamla sunkiga tapeterna och illaluktande masonitskivorna. Ganska enkla plankväggar var troligast, hade vi fått veta, eftersom huset varit snickarverkstad och man inte lade pengar på dyrbart, tjockt timmer till så pass enkla hus förr i tiden. Men...

...titta vilken fin, timrad vägg och vilken fin murstock som tittade fram när vi hade kofotat lite bland masoniten! På några timmerstockar kan man läsa namn, skrivna ganska yvigt med blyert. Bland annat har Karl Wictor (han som inte stavade så bra) skrivit sitt namn där.

Det gamla köket har åkt ut för att vi skulle kunna komma åt att byta isolering bakom det. Delar av köket ska dock återanvändas. Nu funderar vi som bäst på hur vi ska göra med väggarna. Vindpapp, isolering och sedan pärlspont? Eller har någon något annat förslag? Som isolering har vi tittat på Isolina och Vital. Vital verkar ju onekligen lite enklare att arbeta med. Vet inte hur mycket det skiljer i kostnad heller. Beror ju på tjocklek också förstås och hur tjockt ska man ha? Undantaget ska fungera vår, sommar, höst, men kommer inte att användas på vintern. Tror vi.

Historiens vingslag

Vi vet inte jättemycket om husets historia, men lite har vi fått veta. Karl och Carolina Nilsson bodde i huset på 1870-talet. Om de byggde huset eller flyttade in i ett befintligt hus vet vi inte, men man kan se spår av rödfärg på några timmerstockar uppe under taket, så det verkar vara ett nedplockat gammalt hus man använt till delar av vårt hus. 1874 födde Carolina en son, han döptes också till Karl. Hans barnbarn har vi träffat och pratat med, hon bor inte långt från oss.

Snickaren som är och bygger om vårt badrum hittade några gamla böcker och papper i sågspånet under golvet inne på den gamla vinden. En av böckerna tillhörde pojken Karl! Tänk er... en liten pojke har mödosamt plitat ner sitt namn i boken (bocken!) och nu har vi den som en ledtråd till husets historia och människorna i det. Och tänk er vilken tur att vi har en snickare som visste att ta vara på dokumenten. De hade ju kunnat ligga i containern nu. Hemska tanke.

Det fanns en utgåva av Barnens Vän, en tidning för barn som man fick genom söndagsskolan tror vi. Det ksotade 60 öre för en helårsprenumeration om kyrkan beställde minst 25 prenumerationer.

Ja, en hel liten skatt av dokument från 1800-talets slut låg under golvet. Undrar om det finns mer? Under de andra golven? Vi får se till sommaren när vi lyfter upp resten och tar en titt...

Byggnadsvård?

Jag fick en kommentar på förra blogginlägget som fick mig att fundera på det här med byggnadsvård och gamla hus. Vi har ju köpt ett gammalt hus för att vi tycker om det gamla, det lugna, vackra och harmoniska. Vi har alla planer på att ta hand om vårt hus på allra bästa sätt så att det ska bli ett friskt och starkt hus igen. Just nu är det lite skruttigt och eftersatt. I alla materialval kommer vi att ta hänsyn till hur huset byggdes en gång eftersom vi tror att det är det bästa sättet att få huset att leva i många, många år till. Vi har också bestämt oss för att använda rätt sorts färger, som andas och inte kväver huset. Vi läser och lär hela tiden. Men...

...vi har inga planer på att återställa huset till hur det såg ut från början. Det har under de senaste 140 åren skett ett antal större och mindre förändringar på huset och allt det är värt något anser vi. En gång i tiden fanns det en veranda mitt på huset med pardörrar (förmodligen de som idag sitter på lilla huset), idag är det ombyggt så entren är snett in i huset. Troligtvis för att göra plats för en trappa upp till vinden. Ladan är kapad, den har varit större och den vackra, breda grinden har varit borta många år nu.

Varför skulle husets allra första invånare ha "rätt". Alla de som levt och verkat i huset sedan har ju satt sin prägel på det och det tycker vi om. Det är historia för oss, förändringar efter behov. Badrum byggdes i huset för ungefär 30 år sedan och det tänker vi ha även fortsättningsvis, även om det naturligtvis inte är så ursprungligt. Köket är fullt av plastmatta och fula köksskåp och de ska bort. Plastmattan för att huset mår dåligt av den och för att den är ful och köksskåpen för att de bara är fula. Vi vill ha en miljö runt omkring oss som vi anser vara vacker och där vi kan leva ett liv som passar oss idag. Vi trivs med ljusa färger så det tänker vi ha även om det inte var så från början. Byggnadsvård eller inte? Rätt eller fel? Ja, vad säger ni?

Gammalt blir nytt

Lite inomhuspyssel har det blivit. Den pyssliga av oss har letat fram några gamla fat och koppar och limmat ihop ett helt nytt tårtfat. Tjusigt värre va?! Det känns kul att kunna återanvända lite av det som fanns i huset när vi köpte det. Ett tårtfat i helt ny tappning men med gammalt material som annars aldrig hade fått se dagen ljus igen.

Kärt barn har många namn

Flera grannar vi träffade på i helgen frågade om det var vi som hade köpt "Moster Annas"? Så kallas tydligen huset i byn efter en kvinna som bodde där förr i tiden. Hon var moster åt någon i byn, men kallades moster Anna av alla. Eftersom hon var den som först fick telefon så hade alla vägarna förbi henne då och då. Man kan väl gissa att hon var ganska väl insatt i allt som skedde i byn?

Men huset har ett mer officiellt namn, vi har sett det i pappren vi fick från mäklaren, och det är nog det vi kommer att använda även om det inte verkar vara vanligt bland folk i byn. Det kallas Karlsborg. Han som byggde huset hette Karl och han byggde huset som en borg åt sig och sin familj. Det tycker vi om och det ska vi försöka återinföra. Om det går. Fast moster Annas är rätt gulligt det också, så vi får väl ha två namn på huset! Karls släktning som berättade om honom kommer att bli glad i alla fall.

1909 eller?

Ja, som rubriken antyder så har det varit lite osäkert med åldern på huset. Mäklaren skrev 1909 i annonsen och de förra ägarna visste inget mer än så. Vi tyckte väl att vissa saker så äldre ut, men vi är ju inga proffs. Sedan hade vi en besiktningsman ute som kliade sig i huvudet och undrade om 1909 verkligen stämde?
- Inte vet vi, sa vi.
- Nä, jag tror att det är äldre än så sa besiktningsmannen.
Sent 1800-tal var hans gissning. Enligt honom var 1909 ett årtal som mäklare använder på gamla hus när de egentligen inte har en aning om åldern.
Vi hade ute en besiktningsman till för några veckor sedan som skulle titta på badrummet. Han trodde också att huset var äldre och gissade på 1887.
Vad tror du?

Vi vet! Nästan i alla fall. Mamma träffade på ett äldre par som bor i byn och kvinnan berättade att det var hennes farfars far som byggde huset. Hennes farfar föddes i huset 1874 så det är ju byggt innan dess. De kommer tillbaka för att berätta mer om huset och släkten under julledigheten. Åh, vad vi längtar! Det ska bli så roligt att få veta mer om huset!